Och jag kan inte låta bli att tänka: är du med henne nu? Tillbaka till att det invanda. Som om ingenting har hänt. Som om det två senaste åren är borta. Jag vill alltid vara en del av dig. Jag hoppas att du kommer att minnas mig med glädje, och allra helst kommer fram till att du saknar mig, längtar efter mig och vill ha mig igen. Men det är inget jag kan påverka. Men det svider så nu. Jag måste försöka hålla tankarna borta kring att du ev återförenas med henne. Men vad käckt tänker jag om ni återförenas, alla blir glada, hon, era barn. du... Alla utom jag. Och kanske inte du heller, innerst inne...

 

© COPYRIGHT 2013 Lottasdagbok