Idag har vi haft en del kontakt. Han var på jobbet samtidigt som jag. Jag hejade när jag gick förbi hans kontor, han såg röd och konstig ut. Vi satt en bit ifrån varandra på fikat men jag kunde inte undgå att titta på honom emellanåt. Han såg inte åt mitt håll en enda gång... Jag får ibland känslan av att folk vet. Och jag undrar vad han säger, om han har sagt något överhuvudtaget... Ibland blir jag lite paranoid och är rädd för att han snackar skit om mig, tex att jag skulle vara en efterhängsen brud som försöker få honom. Han kanske lägger det på den bogen. Och inte med ett ljud nämner att vi har en relation eller sin del i det hela. Ibland dyker sådana tankar upp.

 

Jag gick in på hans rum efteråt och pratade lite jobb samt frågade om hans dotters examen. Han sade att den var i går (inte i torsdags som han först nämnt - ytterligare ett bevis på att han ljuger eller bara har svårt att hålla reda på dagarna?). Det var hyfsat avslappnat i kommunikationen.

 

Han gick från jobbet och jag tänkte att jag skulle känna honom på pulsen lite. Ringde hans mobil. Han svarade.

- Är du ensam? frågade jag eftersom jag hörde att det var någon i bakgrunden.

- Ja, svarar han. Jag hör fortfarande att någon pratar och jag hör vem det är, en kvinna på jobbet.

- Var är du?

- Jag är på väg hem, svarar han.

- Är du ute?

- Nej, jag är i trapphuset.

- Det låter som om det är någon i bakgrunden, vem är det?

- Jag vet inte svarar han. (Men vi vet ju båda vem det är, eftersom den kvinnan jobbar på samma våningsplan...)

Jag säger att jag har abstinens och undrar om han kan hjälpa mig med det. Han frågar hur och jag säger att han kan använda sina välformade och praktiska händer på ett kreativt sätt. (Jag fick känslan av att han lät den andra kvinnan lyssna på samtalet. Därav min tanke inledningsvis. Det kändes obehagligt på något vis och som om någon var i bakgrunden. Jag har lärt mig att lita på min känska vad gäller sådant). Han sade att han inte har något lås på sin cykel- vilket man då ska tolka det som att han inte kan ställa sin cykel i mitt cykelförråd för då kan den bli stulen.

- Rent logistikmässigt blir det besvärligt för i så fall måste jag hem och lämna cykeln och sedan ta mig in till dig igen. Vi ses imorgon istället, säger han.

- Vad har du för planer för ikväll då?

- Inget speciellt, svarar han.

- Oavsett vad det är så blir jag avundsjuk, fortsätter jag.

- Det är inget att bli avundsjuk på säger han, och det hör jag att han menar.

- Vad ska du göra då?

- Greja lite och sedan titta på tv. (jag hör nu att han ljuger på tonläget och rösten, han svävar på målet och pausar mycket)

- Vad ska du greja med?

- Sätta upp hyllor i köket (paus) och i badrummet.

- Jaha, var då?

- I stugan.

 

Han säger alltså att han ska vara i stugan ikväll men om jag tolkar honom rätt ska han inte vara det med tanke på hur han lät.

 

Sedan ser jag kvinnan jag har hört i bakgrunden komma ut ur kontorsbyggnaden. Det var väldigt vad lång tid det tog...

 

Samtalet fortsätter några minuter. Jag frågar lite om morgondagen och det kommer faktiskt bli så att han kommer till mig vid 17. Jag frågar om han ska sova över och det svarar han ja på.

- Om jag får, tillägger han.

-  Det ser jag fram emot, svarar jag.

 

Vi säger hej då och lägger på.

 

Fråga 1: är han i sin stuga ikväll eller inte?

Fråga 2: vad säger han till sin fru att han är?

Är hon bortrest eller säger han likadant till henne som till mig - att han är i stugan?

 

Fy fan vilken fars. Har ont i magen och kan inte slappna av. Egentligen borde jag bara strunta i det här nu. Han har visat vem han är. Men så blir jag ändå nyfiken på hur han beter sig imorgon. Och längtar lite. Kroppen längtar...